Lagade köttgryta från grunden. Av en picknickbog. Inga genvägar, inga påsar, inga konstigheter. Den har stått och puttrat i slow cookern i fem timmar, och jisses, vad gott det blev.
Nu ska ni veta en sak. Mat och jag är inte vänner. Vi har ett förhållande som påminner om två ex på samma fest: vi står i varsitt hörn och låtsas att vi inte ser varandra.
Så när jag säger att något är gott, då är det GOTT. Inte "rätt okej". Inte "det duger". Gott.
Laga mat? Bästa vänner. Vi har kul, vi dansar runt grytan, som två häxor på en nattlig sommaräng i gläntan, nakna när ingen ser (tur det, för ingen behöver se denna anskrämliga hagga HAHAHA). Vi har det härligt, helt enkelt.
Äta mat? Där tar vänskapen slut. Där hatar vi varandra innerligt. Ni skulle bara se blixtarna dundra då...
Men i dag fick grytan vinna. Grattis, picknickbogen. Du är den första på länge.
/ZitaZoo