I dag letade jag efter en gammal video till 58 dagar i träsket. Det slutade med att jag satt och räknade.
1 208 videor. Bara på tre av mina videokanaler på YouTube.
Varenda en har jag gjort själv. Filmat, pratat, klippt, skrivit, satt och gjort musik till och på och lagt ut. Dagar när allt gick lätt, och dagar när det enda som var lätt var att ge upp.
Det är mer än en video om dagen i tre år.
Jag säger inte det här för att du ska applådera. Jag säger det för att du ska se hur det faktiskt går till.
Ingen av de där videorna förändrade något över en natt. Det är inte den första som bygger något. Det är den tvåhundrade, den sexhundrade, den tusende. Den du gör en tisdag när ingen tittar, ingen gillar och jag är van att ingen gillar men tittar. Det berättar statistiken att ni alla gör. Bara på min ena YouTube-kanal är jag i dag uppe i 87 343 views och den andra 59 243 views. Den tredje är den minsta kanalen och den jag har haft kortast tid 11 366 views. Så att det tittas det vet jag. Så om du själv undrar varför du håller på, sluta inte för allt är möjligt, ALLTID!
Motivationen är en gäst. Den kommer när den vill och går när det passar den. Vanan är den som bor där, och den håller dörren öppen även när motivationen har gått hem.
Så du som har börjat på något och tycker att ingen ser det: fortsätt ändå. Du bygger inte för dagens publik. Du bygger ett arkiv som en dag får tala för dig.
Och du som undrar om du orkar: du behöver inte orka allt. Du behöver orka nästa. En till. Sedan en till.
Den som påstår att jag inte orkar har uppenbarligen inte räknat. Det har jag gjort nu. 1 208 videor, om jag sen skall lägga till allt jag inte släppt, allt jag skrivit, bilder jag byggt genom åren, oj då kan jag inte ens räkna det. Och jag är inte klar.
Keep walking. Jag rullar, och det räknas också. 👑
JO EN SAK TILL. Tyck vad fan ni vill. Men jag är stolt över mig!
/ZitaZoo

